Det blir så svårt att försöka förmedla denna upplevelse. Den rörde sig på så otroligt många nivåer och spretade i så många olika riktningar. Ena sekunden sjungs det i alla olika tonarter på en gång. Nästa sekund rabblas det en otroligt snabb ström av för mig ljud för de ord. Det rabblas på ett sätt som för mig upplevs som skäll för dem som en predikan.

En börjar att sjunga och efter några toner så hänger alla på alla kan sångerna. Alla vet när de ska klappa hur de ska klappa. Ingen klara sitta still. Trumman vandrar mellan vuxna och barn alla lika duktiga på trumma.

Det tänds ett ljus och ceremonin börjar. Det sjungs och det rabblas långa långa för mig helt oförståeligt ord, ramsor, böner jag vet ju inte vad de säger. Vi är ett rätt så litet rum men det finns alltid plats om man vill dansa. Det Dansas i ring motsols. Varje person snurrar medsols i takt till Trumman.

Man tar ett pulver som jag inte vet vad är och blandar i vattnet. Sedan duschar man alla i församlingen med detta vatten. Efteråt får jag veta att detta är den välsignade askan. Jag tänkte för mig själv delar man inte bröd och vin så ser man till att man har något annat och dela på och det man har mest av här är kanske aska just här.

Jag är själv inte någon kristen. Jag har min tro på Universum. Det finns mera mellan himmel och jord än någon annanstans så alltid min mor. Så jag kanske läser in helt andra saker i den här gudstjänsten den vad den egentligen handlade om.

Jag ser en kvinna som uppenbarligen har varit med om något traumatiskt. Hon gråter,hon kryper runt på golvet. Prästen håller den i handen och de andra dansa runt henne och klappar. För mig blir det bilden av du ska inte tro att du är ensam i din smärta vi finns här och vi stöttar dig och vi sjunger för dig för att lyfta dig. Tänk om ensamma ledsna människor kunna få det på recept!

Sen ska vi be. Alla går ner på knä och jag får en kudde under mina. Mycket tacksam för det eftersom denna bön pågår i 15 till 20 minuter.